Smärta

Igårkväll satt jag och tjurade, kände mig alldeles mörk och giftig på insidan. Var ett ganska bra tag sen jag kände på det viset. Tillslut beslöt jag mig för att försöka läsa dagens motiverande text, och efteråt tog jag till mig vad som stod. Texten handlade om flera saker, men en av dom var att man ska försöka anamma sitt nya tänkande, resonerande och förhållningssätt till ALLT i livet.
 
Är ju ganska duktig på självanalys vid det här laget, så jag började långsamt att gå igenom mina känslor, tankar och ställde mig själv mot väggen. Det gjorde ont.
 
Jag blev besviken på mig själv, besviken över min avundsjuka och känslor.
Jag resonerade sakligt med mig själv om vad jag faktiskt hade given rätt att bli sur och upprörd över, och vad inte.
Jag fick skuldkänslor över hur mina val påverkar andra. Att oavsett hur mycket jag försöker att hålla mitt till mig så sipprar det alltid ut och påverkar dom runt mig.
Jag försökte ge mig själv en mental klapp på axeln för vad jag åstadkommit och hur stark jag fortfarande är. Påminna mig själv om hur mycket bättre livet blivit.
 
Då brast det och jag fick mitt största meltdown sen.. månader tillbaka?
För det är ensamt. Och det är tungt.
Jag känner mig bortglömd och utesluten. Inte delaktig längre. Om jag väl försöker delta så sitter jag oftast vid kanten som åskådare - aldrig deltagare. Det är precis som att en dörr slagits igen rakt framför näsan på mig och jag kan aldrig mer öppna och gå igenom den.
 
Jag har försökt att hålla samman livet, humöret och allting. Hålla masken, ha tålamod och vara förstående. Men jag måste nog erkänna för mig själv att ingenting kommer någonsin bli sig likt. Livet är annorlunda och Jag är annorlunda.
 
Jag vet helt ärligt inte hur jag ska bearbeta just detta faktum. För jag tror inte det är något jag kan fixa eller vara arg över direkt, jag tror att det enda som återstår är att Sörja och gå vidare. Men jag vet inte hur.
 
När jag satt där på balkongen med snor och tårar överallt så klampade min bror in. Han lät mig inte låtsas som allt var okej - och vi pratade i timmar. Sen käkade vi popcorn och tittade på dumma youtube-klipp. Är lyckligt lottad att ha honom till bror.
 
 
Idag är en ny dag. Ögonen är baddade med kallt vatten och första koppen kaffe är uppdrucken. Here we go.
 

Kommentera här: